Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom Textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom Textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Verket Pose kretsar kring frågeställningen vad det är att vara kropp i en rumslig situation. Verket består av sju textila föremål som på olika sätt förhåller sig till kroppen och söker etablera en relation till betraktaren, bäraren och det omgivande rummet..

?Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs.

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

I detta examensarbete undersöker jag om och hur känslan av kvalitet i hantverk, material och sittkomfort påverkas av rationaliseringar i tillverkningsprocessen. Jag diskuterar också hur upplevelsen av kvalitet, hantverk och materialval förhåller sig till hållbarhetsaspekten i såväl estetiskt som ekologiskt, etiskt och ekonomiskt avseende. Undersökningen bygger på mina erfarenheter och min analys av mitt eget arbete med min gesällmöbel, kopian av denna och två ytterligare fåtöljer av identiskt utseende, alla med samma kvalitéer och material i det som syns utåt men med avvikelser i både tillverkningssätt och material i det inre. Jag konstaterar att beträffande utseende och komfort finns det ingen skillnad mellan de olika fåtöljerna, däremot med avseende på hållbarhet, både konkret över tid, och ekologiskt..

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det går att integrera en inomhusantenn i ett textilt material. Rapporten utgår från en design breif från företaget Teracom Group som är en del av kampanjen ?The Optimal Indoor Antenna?. Problemet som uppstått är att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna är tillräckligt estetiskt tilltalande. Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling.

Det här arbetet bygger på en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstår i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskärmen, och vilka värderingar ungdomar har när det gäller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen är att arbeta med och titta närmare på ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de värderingar som läggs i materialet plast. Jag vill också att elever, precis som jag själv, genom ett undersökande arbete ska kunna få en bättre förståelse för var våra värderingar kommer ifrån och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstå och komma närmare mina frågeställningar har jag med hjälp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgångar och vad ett traditionellt hantverk innebär sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer på Svensk Hemslöjd och på Kartell, ett framstående italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskärmar och andra produkter i de bådas butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgår jag från ett antal handgjorda lampskärmsskelett där mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs på ett skissartat sätt och där jag reflekterar över vad som uppstår i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebär idag. Äktheten, men också miljöfrågor kommer upp när värderingar av plast diskuteras.

Syftet är att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk används och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger på fyra olika tematiker nämligen DIY ? Do ityourself, craftivism, välgörenhet och miljöfrågor. Frågeställningar som ska besvaras är hurkonsthantverk och slöjd framställs som ideologi i dag och hur man kan förstå den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur ämnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick på konsthantverkets roll i samhället.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och är struktureradefter de fyra tematikerna. DIY är den första vars vision är att uppmuntra den egna kreativaförmågan som ett motstånd mot dagens konsumtion och massproduktion.